Med glödgning i allmän betydelse avses behandlingar som sänker stålets hårdhet eller åstadkommer en struktur som underlättar efterföljande behandlingar, såväl skärande som plastiska. När endast ordet glödgning används menas ofta mjukglödgning. För tydlighetens skull bör det alltid specificeras vilken typ av glödgning som avses.
Glödgningsoperationer läggs in i tillverkningskedjan för att ge stålet en mikrostruktur som underlättar fortsatt behandling och medför förutsägbara hållfasthetsegenskaper. Många glödgningsoperationer utförs inte av slutanvändaren utan av stålproducenten. Exempel är glödgning av halvfabrikat såsom band, stång, rör, smiden och gjutna ämnen.
Ref. Stål- och värmebehandling – En handbok (8.2)
Avspänningsglödgning
Syftet med avspänningsglödgning är att sänka eller avlägsna oönskade restspänningar, som byggts upp i materialet vid såväl spånavskiljande som plastisk bearbetning och som skulle kunna ge upphov till formförändring vid senare värmebehandling eller vid komponentens användning. Avspänningsglödgning utförs på svetsade detaljer och konstruktioner och på kallformade eller maskinbearbetade detaljer. Avspänningsglödgning utförs vid lägre temperatur än rekristallisationsglödgning. Läs mer om våra olika tjänster och produkter här.
Ref. Stål- och värmebehandling – En handbok (8.2.5)
Mjukglödgning
Mjukglödgning är den metod som gör stålet så mjukt som möjligt och utförs på verktygsstål och låglegerade stål med höga kolhalter för att underlätta bearbetning med skärande verktyg.
Ref. Stål- och värmebehandling – En handbok (8.2.2)
Släckglödgning (Austenitglödgning)
Släckglödgning används för rostfria austenitiska stål, och innebär homogeniseringsglödgning eller i vissa fall en rekristallisationsglödgning. Vid långsam svalning efter (upp)värmningen utskiljs sekundärfaspartiklar i de austenitiska stålen. Utskiljningen sker vanligen i korngränserna. För rostfria, austenitiska stål innebär detta en minskning av kromhalten nära korngränserna, vilket försämrar korrosionsbeständigheten lokalt och kan resultera i interkristallin korrosion (krongränsfrätning). Utskiljningen kan även ske genom (uppvärmning) i temperaturområdet 500-850°C. Släckglödgningen utförs för att undvika problemen som sekundärfaspartiklarna kan ge. Släckglödgningen innebär (upp)värmning till en temperatur, där austeniten är homogen, vanligen 1000-1100°C, följt av en snabb kylning, t ex i vatten. Vid klena dimensioner kan luftsvalning vara tillräcklig. Djuppressade plåtdetaljer med godstjocklekar upp till 4 – 5 mm släckglödgas oftas i vakuumugn med forcerad gaskylning. Grundmassan i de austenitiska stålen genomgår inte någon fasomvandling som ger kornförfininf vid (upp)värmning eller (av)kylning. Vid släckglödgning får man i stället räkna med en kornförgrovning, men den har normalt ingen nämnvärd inverkan på segheten. Austenitiska stål som kallbearbetas rekristalliserar vid släckglödgning, vilket leder till att hårdheten sjunker och duktiliteten höjs. Vid vissa kombinationer av reduktionsgrad, temperatur och tid, t ex strax under kritisk deformationsgrad, kan abnorm korntillväxt ske.
Ref. Stål- och värmebehandling – En handbok (8.2.6)
Rekristallisation
Vid kallbearbetning av stål ökar hårdheten genom deformationshärdning, och möjligheterna till fortsatt plastisk bearbetning minskar. Rekristallisationsglödgning utförs därför mellan kalldeformationsstegen vid kallvalsning av band, kalldragning av tråd, djupdragning av plåt eller efter annan plastisk formning, som är så kraftig att fortsatt plastisk bearbetning försvåras.
Vid glödgning över ca 600°C rekristalliserar stålet, vilket innebär att nya, spänningsfria, odeformerade korn kärnbildas och tillväxer, på bekostnad av de deformerade kornen. Mikrostrukturen är ofta mer finkornig än den ursprungliga. På grund av deformationshårdnande är hårdheten hög före rekristallisation, varvid den sjunker till hårdheten för den ursprungliga, odeformerade strukturen, då nya korn bildats efter rekristallisation.
Ref. Stål- och värmebehandling – En handbok (8.2.4)
